Montessoripedagogiken

Maria Montessori (1870-1952)

Maria Montessori var en av Italiens första kvinnliga läkare. Genom sitt arbete kom hon i kontakt med mentalt störda barn som i brist på stimulans var apatiska. När hon försåg dem med olika form av sysselsättning upptäckte hon hur snabbt de utvecklades.

Genom pedagogiska studier och observationer upptäckte hon att alla barn är fulla av upptäckarglädje, har en medfödd lust att lära allt om sin omvärld och är ivriga att lära sig på sitt eget sätt och i sin egen takt. Hon tänkte att denna metodik även skulle fungera på friska barn och startade år 1907 sin första skola - "Casa dei Bambini" - i Roms fattigkvarter där hon fortsatte att utveckla sin pedagogik.

Hon fann att barnen under sina olika mognadsstadier var speciellt mottagliga av olika slags kunskap allt ifrån att äta själv, gå och prata till intresset för läsning, matematik, rymden osv vilket hon kallade "känsliga" eller "sensitiva" perioder.

Hon insåg det värdefulla i att ta till vara barnens avundsvärda förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift och att barn som vill lära något nytt upprepar övningen om och om igen.

Med sina kunskaper om människans tidiga mognadsprocess skapade hon förutsättningar för barn att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna.

Montessori - barnet i centrum

På Vidkärrs utgår vi från den pedagogiken som Maria Montessori arbetade fram.

Montessoripedagogiken utgår från barnets inneboende kraft och vilja att lära och utvecklas. Lärarens uppgift är att observera barnen, väcka deras intressen, vägleda och följa dem i deras sökande på kunskap.

På Vidkärrs utgår vi från att alla barn är individer och att de skall få möjlighet att utvecklas och växa i sin egen takt.

Respekt och hänsyn är något som genomsyrar Montessori pedagogiken och verksamheten på Vidkärrs.

Vi vill att barnens vistelse på Vidkärrs skall bli så bra som möjligt. Barnen skall varje dag känna glädje, trygghet och trivsel i en stimulerande miljö som ger möjlighet till lärande och personlig utveckling.

"Hjälp mig att göra det själv"

Detta är en tanke som grundar sig på att själva inlärningen måste var och en klara på egen hand.

Pedagogen berättar, beskriver, stimulerar till diskussion och nya frågeställningar samt visar hur materialet skall användas för att ge meningsfull träning. Sedan gäller det för barnet att arbeta självständigt med sin uppgift.

Genom att låta barnen fritt experimentera, pröva sig fram och öva sig inom olika områden, har man undanröjt de hinder som vi vuxna normalt ställer i vägen för barnens naturliga utveckling och inneboende resurser.

Montessoripedagogiken finns i alla världsdelar och stämmer väl överens med de svenska läroplanerna i dagens förskola och skola.

Ett yngre barn tittar på bondgårdsdjur av plast

Frihet och disciplin

Genom att arbeta i montessorimiljön får barnet en självkänsla som leder till självdisciplin, självkontroll och självrespekt. Till en början består friheten att välja inom ramar som utvidgas vartefter barnen känner trygghet i miljön.

I montessoripedagogiken har disciplin en positiv laddning som kommer inifrån, byggd av den egna kraften och en förståelse för sina medmänniskor. Pedagogiken syftar till utveckla barnet till en ansvarskännande människa, säker på sig själv och sin egen förmåga utan behov av en utifrån påförd disciplin.

Ordningen

Ordningen är av stor betydelse, både den förberedda miljön som är anpassad till barnens storlek och där var sak har sin plats, fasta rutiner för hur allt går till samt hur man uppträder mot varandra med pedagogen som förebild. Först när barnen känner trygghet i miljön kan de ta till sig kunskap.

Barnhänder med färgplattor i olika färger.

Montessorimaterial som en god hjälp i inlärningen.

När materialet är estetiskt tilltalande och prydligt uppställt på hyllor, lockas barnen att ta till sig kunskap. Pedagogerna visar och inspirerar men det är barnen själva som väljer vad de vill arbeta med. Det blir också naturligt att den som använt ett material återställer det på rätt plats. Barnen lär sig även att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget, får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta.

Praktiska vardagsövningar är till för att lära barnen färdigheter för livet. De lockas instinktivt att göra sådant som de ser vuxna göra. Här får de i lugn och ro baka, diska, sopa, knäppa knappar samt träna finmotorik och koncentration genom att ösa bönor, hälla vatten mm.

Det sensoriska materialet hjälper barnen att förfina alla sinnen.

Här tränas, syn, balans, känsel, lukt och smak samt öga-hand koordination och pincettgrepp.

Många material är också en förträning till matematik tex längdstavar, cylinderblock och färgcylindrarna som är uppbyggt från 1-10.

Matematikmaterialet går från det konkreta till det abstrakta. Genom att arbeta fysiskt med kvantiteter gör det lättare att senare förstå mer avancerad matematik.

Språkmaterialet är ett redskap för att träna upp skrivförmåga och språkkänsla. Övningarna ger en naturlig förståelse för bokstävernas betydelse när de bildar ord. Grammatiken är både konkret och lekfull vilket underlättar vidare studier i svenska och andra språk.

Kulturmaterial som innefattar historia, geografi och biologi, tränar upp en god föreställningsförmåga, dvs fantasi med verklighetsbakgrund.

Historia återspeglar ett globalt och världsligt närmande, hur livet på jorden utvecklats samt klockan, veckodagar, månader, årstider mm. "Födelsedagspromenad" visar på ett konkret sätt hur länge barnen funnits på vår jord.

Geografi stimulerar nyfikenhet på hur människor lever i andra delar av världen samt ger en inre bild av hur vår jord, hav, kontinenter och länder ser ut.

Biologi ger en förståelse för allt levande på vår jord.

Page updated

Report abuse